Eli Metchnikoff var den förste att identifiera bakteriernas positiva roll i människans mag-tarmkanal, en upptäckt som gav honom Nobelpriset 1908. Han observerade att bulgariska bönder som åt mycket kulturerad, fermenterad mjölk levde längre, och formulerade en teori om livslängd kopplad till förlängd ungdomlighet och ett friskt åldrande. Sedan dess vet vi betydligt mer om området. Bakterierna i människokroppen är faktiskt fler än våra egna celler – med en kvot på 10 till 1 kan tarmen härbärgera mellan 30 och 300 biljoner bakterier. De flesta är ofarliga, och många är direkt hjälpsamma. Dessa mikroorganismer lever i symbios med oss: kroppen förser dem med föda, och i utbyte får vi en rad hälsofördelar.
En hälsosam tarmflora kopplas till en rad fördelar: viktnedgång, bättre matsmältning, friskare hud, starkare immunförsvar och minskad risk för vissa sjukdomar. Probiotika är en särskild typ av “goda” bakterier som ger hälsofördelar när de konsumeras – många tar dem som kosttillskott, men de finns även naturligt i fermenterade livsmedel. Tarmflorans metaboliska aktivitet liknar ett organs funktion – enligt vissa forskare bör vi ta hand om den ungefär som vi tar hand om vår lever eller våra njurar.
Probiotika och deras betydelse för hälsan
Probiotika är levande mikroorganismer – bakterier eller svampar – som når tarmen levande och ger hälsofördelar. Inte alla påståenden om specifika stammar är vetenskapligt belagda; vissa väntar fortfarande på starkare bevis. De vanligaste probiotiska bakterierna tillhör släktena Lactobacillus och Bifidobacterium, men även Saccharomyces, Streptococcus, Escherichia, Enterococcus och Bacillus kan förekomma.
Tarmfloran utför en rad livsviktiga funktioner: den producerar vitamin K och flera B-vitaminer, däribland B12 – brist på det senare kan orsaka neurodegeneration. Tarmbakterierna omvandlar även fiber till hälsosamma kortkedjiga fettsyror som stärker tarmväggen. En obalanserad tarmflora har kopplats till fetma, typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, metabolt syndrom, Alzheimers, kolorektal cancer och till och med depression. Probiotika och prebiotika kan hjälpa till att återställa balansen.
Livsmedel rika på probiotika
Probiotika finns i två former: kosttillskott och fermenterade livsmedel som yoghurt, surkål, tempeh, kimchi och kefir. Det sistnämnda kan enkelt tillverkas hemma med rätt bakteriekultur, socker, vatten och frukt. På etiketterna identifieras probiotika genom sin specifika stam – art, underart och en bokstavs-/sifferkod – vilket är viktigt eftersom olika stammar kan ha helt olika effekter.
Skillnaden mellan probiotika och prebiotika
Prebiotika är kolhydrater, ofta kostfibrer, som föder de nyttiga tarmbakterierna. Exempel som inulin och pektin kan förebygga och lindra diarré, minska inflammation vid tarmsjukdomar och ha en skyddande effekt mot koloncancer, samt bidra till mättnadskänsla och viktnedgång. Produkter som innehåller både prebiotika och probiotika kallas synbiotika, och kombinationen ger ofta bättre resultat än var komponent för sig.
Hälsofördelar med probiotika
Att bygga upp en hälsosam tarmflora kan ge många positiva effekter: förebyggande av diarré och förstoppning, minskad inflammation och förstärkt antibakteriell aktivitet. Probiotika kan även bidra till syntesen av vitaminer, lindra symtom vid allergier och luftvägsinfektioner, samt påverka åldrande, trötthet, benskörhet, fetma och typ 2-diabetes. Att förändra tarmfloran är dock ingen snabb process – de flesta positiva effekterna märks först efter 8–12 veckor.
Probiotika kan bland annat påskynda återuppbyggnaden av en hälsosam tarmflora efter antibiotikabehandling, och lindra symtom vid IBS som gas, magsmärtor och uppblåsthet – flerstammiga probiotikatillskott har visat särskilt god effekt vid intag längre än åtta veckor. Probiotika kan också bidra i kampen mot Helicobacter pylori, huvudorsaken till magsår och magcancer.
Effekt på viktnedgång
Aktuell forskning tyder på att viktnedgång inte enbart handlar om kost och träning. Personer med fetma har ofta en annorlunda tarmflora än normalviktiga. Lactobacillus gasseri är en av de mest studerade stammarna för viktnedgång och kan enligt studier minska bukfett redan efter 12 veckor. Forskare manar dock till försiktighet innan man drar för stora slutsatser – effekten varierar med ålder, kön och livsstil.
Probiotika och neurodegenerativa sjukdomar
De senaste åren har forskning visat att tarmen och hjärnan är sammankopplade via den så kallade tarm-hjärnaxeln. Specifika tarmbakterier tycks kunna påverka hjärnan via denna axel, vilket har gett upphov till forskningsfältet psykobiotika – probiotiska stammar som kan hjälpa vid kognitiva och neurologiska tillstånd som autism, Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
Andra effekter: inflammation, humör, kolesterol och immunförsvar
Probiotika kan minska systemisk inflammation, vilket kan förbättra tillståndet hos patienter med ulcerös kolit, Crohns sjukdom och reumatoid artrit. Vissa stammar, som Lactobacillus helveticus och Bifidobacterium longum, har visat sig kunna minska ångest och symtom på klinisk depression, sannolikt genom sin roll i produktionen av humörreglerande hormoner. Flera studier visar dessutom att probiotika kan sänka det totala kolesterolet och LDL-kolesterolet, samtidigt som flera stammar kan stärka immunförsvaret och minska risken för infektioner som influensa och förkylning.
Det finns även belägg för att probiotika kan minska symtom vid akne, rosacea och eksem tack vare sin antiinflammatoriska effekt, och vissa studier tyder på att rätt typ av probiotika kan bidra till ett friskare åldrande genom att öka cellernas förmåga att dela sig.
Biverkningar av probiotika
Probiotika kan ge vissa biverkningar. Vid höga doser kan de utlösa allergiska reaktioner, och de första dagarna kan medföra magbesvär, diarré eller uppblåsthet i takt med att tarmfloran ställer om. Personer med nedsatt immunförsvar bör vara extra försiktiga och rådgöra med läkare innan de börjar med probiotika.
Sammanfattning
Probiotika är levande mikroorganismer som kan förbättra kroppens tarmflora och ge en rad hälsofördelar när de konsumeras i tillräcklig mängd – från viktnedgång och bättre matsmältning till minskad inflammation och ett starkare immunförsvar. Mer forskning behövs, men flera studier pekar redan mot att vissa stammar kan underlätta viktnedgång, medan så kallade psykobiotika visar lovande resultat vid kognitiva och neurologiska tillstånd. Att ta hand om sin tarmflora handlar dock om mer än att bara ta probiotika – en kost rik på fibrer är minst lika viktig. Rådgör alltid med en gastroenterolog eller annan hälsoexpert innan du gör större förändringar i din tarmflora.
