Ihållande, oförklarlig trötthet som inte försvinner ens efter vila. Svårigheter att koncentrera sig. En kropp som inte orkar med vardagliga uppgifter. Det är verkligheten för den som lever med kroniskt trötthetssyndrom (CFS), även kallat myalgisk encefalomyelit (ME) – en komplex sjukdom som kan slå hårt mot livskvalitet, arbetsförmåga och allmänt välbefinnande.

Diagnosen är fortfarande omdiskuterad, delvis eftersom sjukdomen yttrar sig genom ett brett spektrum av symtom och kriterierna skiljer sig åt mellan olika länder. Huvudsymtomet är extrem trötthet efter även mindre ansträngningar – som enkla mentala uppgifter – under minst sex månader, utan att vilan hjälper. Sjukdomen kan göra det svårt att utföra vardagliga sysslor; för vissa är till och med att sitta eller stå upp en utmaning.

Andra vanliga symtom

Sänkt smärttröskel, kronisk muskel- eller ledvärk, sömnstörningar, kognitiv påverkan (koncentrationssvårigheter och nedsatt arbetsminne), uteblivet återhämtande resultat av fysisk aktivitet, ömma lymfkörtlar, återkommande halsont samt mag-tarmbesvär. Utöver symtombilden ser man hos personer med CFS även ett antal biologiska avvikelser: minskat blodflöde och blodvolym, nedsatt syretransport till musklerna, förhöjda inflammatoriska signaler efter ansträngning, kardiovaskulära oregelbundenheter, dysfunktionella mitokondrier (cellens kraftverk), lägre antioxidantnivåer och intracellulär inflammation.

Sjukdomen debuterar oftast mellan 20 och 35 års ålder och drabbar tre gånger så många kvinnor som män. Eftersom det inte finns något enkelt diagnostiskt test ställs diagnosen genom uteslutning – andra sjukdomar med liknande symtom måste först uteslutas. Det som skiljer CFS från andra tillstånd med trötthet som symtom är dels allvarlighetsgraden, dels att vilan inte lindrar utmattningen. Många patienter kan peka ut en specifik tidpunkt då de drabbades av en akut infektion som föregick sjukdomsdebuten.

Finns det en behandling?

Tyvärr finns det i dag ingen känd botande behandling för CFS. Vissa patienter förbättras eller till och med återhämtar sig helt över tid, medan andra fortsätter att påverkas under lång tid. Behandlingen har hittills främst fokuserat på att lindra symtom snarare än att åtgärda den underliggande orsaken – med exempelvis antiinflammatoriska läkemedel, antidepressiva eller smärt- och muskelavslappnande preparat. I vissa fall används psykoterapi eller meditation som stöd. Dessa strategier är dock inga långsiktiga lösningar, och behovet av en verkligt botande behandling är stort.

Vad orsakar sjukdomen?

Den bakomliggande orsaken är fortfarande till stor del okänd, men CFS tycks kunna kopplas till en kombination av faktorer: bakterier, virus, hormonella obalanser, miljöfaktorer och/eller ett dysreglerat immunförsvar. På senare tid har CFS också börjat kopplas samman med andra tillstånd, som IBS (colon irritabile) och fibromyalgi.

Tarmen, inflammationen och den onda cirkeln

En central hypotes handlar om tarmen. Rubbningar i tarmslemhinnan kan leda till “läckande tarm” och så kallad mikrobiell translokation, det vill säga att tarmbakterier vandrar ut genom tarmväggen och in i blodomloppet. Immunförsvaret känner igen bakterierna i blodet och sätter igång en inflammatorisk respons, vilket i sin tur höjer nivåerna av inflammatoriska markörer ytterligare. Samma typ av immunaktivering ses vid bland annat leversjukdomar, IBS och hiv-infektion.

Enligt en hypotes kan CFS vara självförstärkande genom flera sammanlänkade onda cirklar som håller kroppen i ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd. Cirkeln av mikrobiell translokation och immunaktivering försämrar tarmens förmåga att ta upp viktiga näringsämnen, vilket leder till vitaminbrister och ökad infektionskänslighet – som i sin tur ytterligare försämrar livskvaliteten. Med den här sjukdomsmodellen som utgångspunkt behöver en fungerande behandling angripa flera av dessa cirklar samtidigt, med en multifaktoriell insats.

Vad säger forskningen om kost och tillskott?

På grund av sjukdomens komplexitet är det svårt att dra säkra slutsatser. De flesta kostrelaterade studier på CFS är observationella, och de studier som faktiskt testar en kostintervention undersöker oftast bara ett enskilt näringsämne i taget – trots att CFS sannolikt kräver en kombinerad ansats. Det saknas dessutom randomiserade kontrollerade studier, forskningens guldstandard. Några lovande resultat finns dock.

Choklad

Ja, choklad. Kakao innehåller polyfenoler, där flavonoider är särskilt bioaktiva och har visat sig kunna skydda mot cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och neurodegenerativa sjukdomar. Polyfenolrik choklad (85 % kakaohalt) har visat signifikant förbättring hos patienter med CFS. Så det finns fog för att unna sig en bit mörk choklad.

Koenzym Q10 och NADH

NADH och koenzym Q10 (CoQ10) spelar en central roll i kroppens energiproduktion och står tillsammans för ungefär 95 % av den energi kroppen behöver. NADH-tillskott till CFS-patienter har visat sig minska ångest och sänka maxpulsen efter belastningstest. Flera studier visar att redan efter åtta veckors kombinerat tillskott av NADH och CoQ10 rapporterade patienter en signifikant förbättring av tröttheten, samtidigt som blodcellerna producerade mer energi och den oxidativa stressen minskade. Niacin (vitamin B3) ökar dessutom kroppens egen produktion av NADH, vilket gör niacinrik mat relevant att inkludera i kosten.

Probiotika

Tarmfloran hos CFS-patienter liknar den man ser vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): lägre nivåer av Firmicutes och högre nivåer av Proteobacteria. Även nyttiga, antiinflammatoriska bakterier som Bifidobacterium är genomgående lägre hos personer med CFS. Det stärker tanken att kost- och näringsinterventioner kan spela en terapeutisk roll – bland annat rekommenderas en växtbaserad kost för att öka den bakteriella mångfalden. I en studie minskade behandling med prebiotikan Bifidobacterium infantis de inflammatoriska markörerna hos CFS-patienter, vilket gör tarmfloran till ett lovande mål för att bryta en av sjukdomens onda cirklar.

Transfer factor

“Transfer factor” utvecklades ursprungligen för att behandla Epstein-Barr-virus och har visat effekt mot flera virus. Eftersom vissa fall av CFS kopplas till just detta virus är tillskottet intressant att utforska – hos kvinnor med CFS ökade aktiviteten hos virusbekämpande immunceller signifikant redan efter 30 dagars tillskott.

B12 och folat

Hos personer med CFS har immunceller visat sig innehålla färre metylgrupper, där vitamin B12 och folat spelar en viktig roll. Höga doser vitamin B12 i kombination med folsyra har visat effekt på symtomen hos vissa patientgrupper, men effekten tenderar att avta när tillskotten sätts ut.

Mitokondrieskyddande kost

CFS-patienter har en nedsatt mitokondriefunktion, och eftersom mitokondrierna är cellens kraftverk är de ett viktigt mål för nutritionsbaserade strategier. Kaloribegränsning och periodisk fasta har visat sig kunna förbättra mitokondriefunktionen, liksom kolhydratbegränsning och fasta varannan dag.

Sammanfattning

De koststrategier som CFS-patienter i dag använder är ofta svåra att följa, och känsligheten för olika livsmedel varierar kraftigt mellan individer. Generellt rapporterar patienter att mejeriprodukter, socker, alkohol och glutenhaltiga spannmål kan förvärra tröttheten. Det gör det nödvändigt att skräddarsy kosten för varje individ. Genom att föra matdagbok och följa symtomen över tid kan en livsmedelsvetare hjälpa till att justera kosten för att minska symtom och förbättra livskvaliteten – och potentiellt bryta några av sjukdomens onda cirklar. CFS är en multifaktoriell sjukdom, och den kräver en lika mångfacetterad behandling: en kost- och tillskottsstrategi skräddarsydd för varje individ.

References:

1.    Bjørklund G, Dadar M, Pen JJ, Chirumbolo S, Aaseth J: Chronic fatigue syndrome (CFS): Suggestions for a nutritional treatment in the therapeutic approach. Biomedicine & Pharmacotherapy 2019, 109:1000-1007.

2.    Giloteaux L, Goodrich JK, Walters WA, Levine SM, Ley RE, Hanson MR: Reduced diversity and altered composition of the gut microbiome in individuals with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome. Microbiome 2016, 4(1):30.

3.    Carruthers BM, van de Sande MI, De Meirleir KL, Klimas NG, Broderick G, Mitchell T, Staines D, Powles ACP, Speight N, Vallings R et al: Myalgic encephalomyelitis: International Consensus Criteria. Journal of Internal Medicine 2011, 270(4):327-338.

4.    Johnston S, Brenu EW, Staines D, Marshall-Gradisnik S: The prevalence of chronic fatigue syndrome/ myalgic encephalomyelitis: a meta-analysis. Clin Epidemiol 2013, 5:105-110.

5.    Hanevik K, Wensaas K-A, Rortveit G, Eide GE, Mørch K, Langeland N: Irritable Bowel Syndrome and Chronic Fatigue 6 Years After Giardia Infection: A Controlled Prospective Cohort Study. Clinical Infectious Diseases 2014, 59(10):1394-1400.

6.    Frémont M, Coomans D, Massart S, De Meirleir K: High-throughput 16S rRNA gene sequencing reveals alterations of intestinal microbiota in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome patients. Anaerobe 2013, 22:50-56.

7.    Sheedy JR, Wettenhall REH, Scanlon D, Gooley PR, Lewis DP, Mcgregor N, Stapleton DI, Butt HL, De Meirleir KL: Increased D-Lactic Acid Intestinal Bacteria in Patients with Chronic Fatigue Syndrome. In Vivo 2009, 23(4):621-628.

8.    Sathyapalan T, Beckett S, Rigby AS, Mellor DD, Atkin SL: High cocoa polyphenol rich chocolate may reduce the burden of the symptoms in chronic fatigue syndrome. Nutrition Journal 2010, 9(1):55.

11.  Castro-Marrero J, Sáez-Francàs N, Segundo MJ, Calvo N, Faro M, Aliste L, Fernández de Sevilla T, Alegre J: Effect of coenzyme Q₁₀ plus nicotinamide adenine dinucleotide supplementation on maximum heart rate after exercise testing in chronic fatigue syndrome – A randomized, controlled, double-blind trial. Clinical Nutrition 2016, 35(4):826-834.

9.    Alegre J, Rosés JM, Javierre C, Ruiz-Baqués A, Segundo MJ, Fernández de Sevilla T: Nicotinamida adenina dinucleótido (NADH) en pacientes con síndrome de fatiga crónica. Revista Clínica Española 2010, 210(6):284-288.

10.  Castro-Marrero J, Cordero MD, Segundo MJ, Sáez-Francàs N, Calvo N, Román-Malo L, Aliste L, Fernández de Sevilla T, Alegre J: Does oral coenzyme Q10 plus NADH supplementation improve fatigue and biochemical parameters in chronic fatigue syndrome? Antioxid Redox Signal 2015, 22(8):679-685.

12.  Longo Valter D, Mattson Mark P: Fasting: Molecular Mechanisms and Clinical Applications. Cell metabolism 2014, 19(2):181-192.

13. Regland B, Forsmark S, Halaouate L, Matousek M, Peilot B, Zachrisson O, Gottfries C-G: Response to Vitamin B12 and Folic Acid in Myalgic Encephalomyelitis and Fibromyalgia. PloS one 2015, 10(4):e0124648.

14.  Ruetenik A, Barrientos A: Dietary restriction, mitochondrial function and aging: from yeast to humans. Biochimica et Biophysica Acta (BBA) – Bioenergetics 2015, 1847(11):1434-1447.